[cs_content][cs_element_section _id=”1″ ][cs_element_layout_row _id=”2″ ][cs_element_layout_column _id=”3″ ][cs_text class=”cs-ta-left”]

I en av våra sydligaste kommuner har chefen för gatukontoret alltid full kontroll på den exakta vägtemperaturen på utsatta vägsträckor – även om han inte fysiskt har kontrollerat och inspekterat kommunens omfattande vägnät. Förklaringen hittas i de 20 st IoT vägsensorer som kommun har installerat sedan i oktober som ett IoT pilotprojekt 2018. Sensorerna hjälper

Gatuchefen och hans medarbetare att kvalificera beslutet om att salta på de mindre vägarna. Möjligheten att få en prognos flera timmar in i framtiden gör planeringen många gånger enklare. SMHI’s öppna data är också integrerat i systemet.

[/cs_text][/cs_element_layout_column][/cs_element_layout_row][/cs_element_section][cs_element_section _id=”5″ ][cs_element_layout_row _id=”6″ ][cs_element_layout_column _id=”7″ ][cs_element_quote _id=”8″ ][/cs_element_layout_column][/cs_element_layout_row][/cs_element_section][cs_element_section _id=”9″ ][cs_element_layout_row _id=”10″ ][cs_element_layout_column _id=”11″ ][cs_text]

Investeringen som betalar sig självt

Som ett resultat har verksamhetsenheten i kommunen fått mycket bättre förutsättningar att motverka onödig saltning, vilket är både en ekonomisk och miljömässig börda. Låga startkostnader En av de stora fördelarna med IoT vägsensorerna är de relativt begränsade installationskostnaderna. För till skillnad från de fem stationära mätstationer som kommun hittills har baserat på glidvarningssystemet behöver inte vägsensorerna fysiska kablar för ström och kommunikation.

Det kostar vinterservice i kommunen

• En snödag kostar ca. 1.200,000 kr
• Årlig saltförbrukning upp till 6000 ton
• Varje saltanrop kostar ca. 60.000 kr, -salta när det behövs alltså!

De största utmaningarna är våren och hösten när temperaturen svänger runt noll För att inte tala om de nuvarande kostnaderna för service och underhåll

[/cs_text][/cs_element_layout_column][/cs_element_layout_row][/cs_element_section][/cs_content][cs_content_seo]I en av våra sydligaste kommuner har chefen för gatukontoret alltid full kontroll på den exakta vägtemperaturen på utsatta vägsträckor – även om han inte fysiskt har kontrollerat och inspekterat kommunens omfattande vägnät. Förklaringen hittas i de 20 st IoT vägsensorer som kommun har installerat sedan i oktober som ett IoT pilotprojekt 2018. Sensorerna hjälper
Gatuchefen och hans medarbetare att kvalificera beslutet om att salta på de mindre vägarna. Möjligheten att få en prognos flera timmar in i framtiden gör planeringen många gånger enklare. SMHI’s öppna data är också integrerat i systemet.

“I första hand ser vi vägsensorer som ett ytterligare verktyg som snabbt kan hjälpa oss att fatta beslut på en informerad basis om exakt när och var vi ska salta.”

Investeringen som betalar sig självt
Som ett resultat har verksamhetsenheten i kommunen fått mycket bättre förutsättningar att motverka onödig saltning, vilket är både en ekonomisk och miljömässig börda. Låga startkostnader En av de stora fördelarna med IoT vägsensorerna är de relativt begränsade installationskostnaderna. För till skillnad från de fem stationära mätstationer som kommun hittills har baserat på glidvarningssystemet behöver inte vägsensorerna fysiska kablar för ström och kommunikation.

Det kostar vinterservice i kommunen   Årlig saltförbrukning upp till 6000 ton

En snödag kostar ca. 1.200,000 kr
Varje saltanrop kostar ca. 60.000 kr, -salta när det behövs alltså!

De största utmaningarna är våren och hösten när temperaturen svänger runt noll För att inte tala om de nuvarande kostnaderna för service och underhåll[/cs_content_seo]